Movitz helt allena
På Tre Liljor satt en gång;
Harpan mellan bena
Glimmar bred och lång;
Fin.
Roligt se hvar sena
Och hvart finger i fullt språng
Öfver harpan skena
Under klang och sång.
Harpan var förgyld och grön,
Prydd med Myrten, Tusenskön,
Med en Cherubim utmålad, Prålad,
Utaf Hoffbros vackra rön.
D. C.
* * *
Harpans klara läten
Rör til andakt hvar person,
Ifrån herdars säten
Up til Gudars tron;
Fin.
Verlden blir förgäten,
Hjertat blöder vid hvar ton,
Sjelfva ängla-fjäten
Käns i själn, och hon
