Hoppa till innehållet

Sida:Frithiofs saga 1831.djvu/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
I denna strid, så talte han med vänlig röst,
är ädlast den, som bjuder först sin hand till frid.
Då rodnade Kung Halfdan, drog stålhandsken af,
och länge skilda händer slogos nu ihop.