Hoppa till innehållet

Sida:Fruentimmers-Tidningar 1772 29–32.pdf/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
231

den ömaste Älskare? - - - Hwad för et ord undföll mig nu? Men det må stå, jag wil ej stryka ut det. Ja, jag är den blödigaste, den olyckligaste, men därjämte också den warsammaste af alla Älskare. Om min närwarelse beswärar Eder, så skal jag undwika til och med de ställen, där jag möjeligen skulle kunna träffa Eder. Men hwad säger jag? Skulle Ni missunna mig den glädjen, at se Eder, et bönfalla om en blick af dessa ögon, på hwilka min Själ ouphörligen skal wara fäst? Är det ej nog, at twinga mig til tystnad? Kräfwer Ni något ännu större offer? At ej tala för Eder om min ömhet, och at dö, är alt hwad jag förmår.„

Selicourt.


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤


Johanna Gray,
Eller Religionens Seger öfwer Kärleken, af H:r Young. Fortsätning.

Grymme och känslolöse Människor! hafwen J så tilhärdat Eder mot alt medlidande för henne? Skolen J ej en gång tröttna, at plåga och sönderbråka hannes arma hjerta med urhof af en oförnuftig ömhet? Swage Själar, som förråden Dygden, och låten öfwerwinna Eder af Olyckan! J, hennes Anhörige, Eder kärlek är lika

bar-