Vid ingången till 1700-talet tyckes en annan dryck hafva börjat utöfva sin lifvande verkan på de enskilda sällskapen i Sveriges hufvudstad. Det var kaffe. När den första kopp kaffe tömdes i Stockholm torde nu mera vara omöjligt att uppgifva, men om det skedde redan på 1600-talet, så var det otvifvelaktigt i allra sista slutet af århundradet. Kaffedrickning i södra Europa omtalas icke förr än på 1640-talet, och 1658 inrättades det första kaffehus i London. Elfva år derefter kom bruket af kaffe till Paris, och att der funnos så väl enskilda som offentliga kaffekokare mot slutet af 1600-talet vet man, t. ex. armeniern Pascal som hade sitt kryp-in vid Marché Saint-Germain; men det första ordentliga kafé öppnades icke förr än 1724, då sicilianaren Procope satte upp sitt sedan verldsberömda, och ända in i senaste årtiondena fortsatta »Café Procope» vid Rue de la Comédie, sedan kallad Rue de l’Anciennne Comédie.
Att Stockholm hade kaffehus samtidigt med början af Procope’s är visst, men så synnerligt långt förut torde det väl icke hafva varit. Stadens första, af oss förut omnämda adresskalender, af 1728, gifver anvisning på följande: Berend Altenecks enka, Kimstug-gatan; Jacob Beraud, Myntgatan; Nils Giring, Skeppsbron; Frantz Guillimot, Stora Kyrkbrinken; Anders Hedlin, Stortorget; Johan Jochim Kösten, Stortorget; Matthias Linstedt, Svartmangatan; Isaac Rausell, Riddarhustorget; Michel Salliet, kapten, Prestgatan; Carl Gustav Saint-Paul, midt emot Riddarhuset; David Steen, Norrmalmstorg; Gerdt Specht, Svartmangatan; Claude Thurou, Norrbro; Eric Wadström, Westerlånggatan; Lorenz Wätterström, Söder-qvarnhus.
Således femton kaféer af första ordningen, efter den tidens fordringar, redan på 1720-talet! Och ännu flera funnos, ty adresskalendern tillägger: »Utom förenembde Caffe-Huus, finnes ännu flera, som uthängiande Schiltar kunna anvisa.»
Senare i århundradet omtalas en kaffe-kokerska som tyckes hafva varit ganska ryktbar och hade sitt kaffehus vid Riddarhustorget, det mycket bekanta Maja Lisas. Vi meddela hennes bild (fig. 186) efter en gravyr i kungl. biblioteket. Denna förekommer i två alldeles lika exemplar, fastän öfver det ena finnes tryckt: »utvisar ingen känd». Det uppgifves dock, att det skall vara porträtt efter en verklig person vid namn Maria Elisabeth Borgman eller Mamsell Maja Lisa. Våra forskningar efter den personen hafva dock icke ledt till något bestämdt mål, men vi hafva kommit till den åsigt, att kaffehuset, hvilket till och med tyckes hafva förekommit i mer än ett exemplar, burit namnet med sig i långa tider och att innehafvarinnorna kallats Maja Lisa, den ena efter den andra,
