Det var Remy, hvars sista ansträngning var ett prof på hängifvenhet.
Bussy uppgaf ett glädjerop och drog sig hastigt tillbaka för att lossa näsduken från handen och kasta ifrån sig den bräckta klingan.
Monsoreau hade emellertid närmat sig Remy och afsköt sin pistol rakt mot dennes hufvud; Remy sjönk tillbaka och låg där som död.
Bussy uppgaf härvid ett skri eller, rättare sagdt, ett rytande. Med möjligheten att kunna försvara sig hade krafterna återkommit; hans värja hven i en ständig cirkel och afslog här en hand, öppnade där en tinning.
Utgången var nu fri. Snabb och vig störtade han till dörren och försökte att spränga den med en stöt, som kom muren att darra. Men reglarna höllo.
Utmattad af denna ansträngning, sänkte Bussy högra armen, medan han med den vänstra försökte draga ifrån reglarna, hvarvid han vände ryggen åt dörren och ansiktet åt sina motståndare. Härunder fick han ett skott i låret och tvenne hugg i höfterna, men han hade lyckats att fråndraga reglarna och vrida om nyckeln; triumferande stack han nu ned den närmaste af banditerna och störtade mot Monsoreau. Bussy träffade honom midt i bröstet.
Monsoreau utöste förbannelser.
— Ah! ropade Bussy, i det han öppnade dörren, jag börjar tro, att jag kommer undan.
De fyra återstående banditerna kastade då ifrån sig sina vapen och hängde sig fast vid Bussy; de kunde ej träffa honom med sina värjor, ty hans undransvärda skicklighet gjorde honom osårbar; de försökte därför att kväfva honom. Men med slag af värjfästet och klingan döfvade och nedslog Bussy dem; tvenne gånger närmade sig åter Monsoreau, och ännu tvenne gånger träffades han.
Tre män hängde sig nu fast vid Bussys värja och ryckte den ur hans händer; han tog då upp en stol af skulpteradt trä, slog med den tvenne till golfvet, men stolen krossades mot den tredjes axel. Denne man höll stånd och stötte sin dolk i hans bröst. Bussy fattade honom då kring handlofven, ryckte ut dolken, vände den emot sin motståndare och tvingade honom sålunda att med den genomborra sig själf. Den siste hoppade ut genom fönstret. Bussy tog ett par steg för att förfölja honom, men Monsoreau, som låg ut-
