till sjätte klassen. Däremot rönte han av framstegsivrarna erkännande för att han föreslagit statsunderstöd även till vissa enskilda läroverk.
Under denna och följande riksdagar talade Wennerberg flera gånger för en utvidgning av kvinnans medborgerliga rättigheter och genomdrev kvinnors valbarhet till skolråd och fattigvård. Han framhöll, att ingen är närmare och skickligare att taga sig an de fattigas behov och barnens önskningar än kvinnorna, och att det anseende, som kvinnan åtnjuter, utgör en god mätare på ett folks utveckling i civilisatoriskt, socialt och politiskt avseende. Vi kunna icke undvara henne lika litet i det medborgerliga och sociala livet som i det enskilda och familjelivet.
Även för universiteten har Gunnar Wennerbergs verksamhet varit av stor betydelse. Jag tänker härvid närmast på hans reformstadga av år 1890. Genom denna upphävdes latinets dominerande ställning vid våra högskolor. Förut hade alla, även de som studerade naturvetenskap, måst visa kunskaper i det stolta romarspråket. Denna bestämmelse borttogs nu, och universitetet öppnades därigenom för realstudenter, en omständighet, som naturligtvis också kom att öva inflytande på studierna vid läroverken.
Hans livliga intresse för den akademiska undervisningen tog sig flera gånger uttryck. Med glädje mottog han uppdraget att hålla invigningstalet vid Göteborgs Högskolas öppnande i september 1891. Han betonade därvid den fullständiga jämbördigheten vetenskaperna emellan. Hos den filosofiska och hu-
