en ny avhandling göra sig meriterad till en docentur. Beträffande ämnet rådgjorde han i brev med Atterbom, som hade fäst sig vid den lovande unge magistern och gärna ville se honom fästad vid universitetet. Under hösten och förvintern stannade han hemma och arbetade på sin avhandling, över ämnet »De religiösa kulternas och den bildande konstens historiska utveckling». För att kunna närmare utforma ämnet behövde han emellertid rikare tillgång till vetenskaplig litteratur och återvände därför på nyåret 1846 till Uppsala.
Här blev han vald till kurator för Västgöta nation och till anförare för »Allmänna sången». Denna studenternas större sångförening, som sedan kom att betyda så mycket för universitetslivet, var då endast tre år gammal. Wennerberg var högeligen intresserad av denna uppgift, han var själv studentkårens bäste sångare. Väl hindrade honom hans övriga arbete från att mera än en termin behålla ledarskapet, men genom sina under de närmaste åren skapade studentkörer sådana som de ovan nämnda »Stå stark, du ljusets riddarvakt», »O Gud, som styrer folkens öden» m. fl. har han givit studentsången en gåva av oförgängligaste art. Ännu i dag hava de Wennerbergska sångernas ord och toner bevarat sin friskhet.
I december 1846 var Wennerberg färdig med sin avhandling, och sedan disputationen ägt rum, blev han också kallad till docent. Atterbom motiverar sin begäran därom med framhållande av Wennerbergs »grundliga estetiska bildning förenad med en genialisk
3 — 25413. Gunnar Wennerberg.
