Den här sidan har korrekturlästs
49
att jag älskar många flickor.
Och jag vet, att när jag lagt mig
släckt mitt ljus, så kommer… gissa
vem! — Jo, »min och ingen annans»
Eccola. När hon är hos mig,
tänker jag ej på de andra.
Och jag vet, att när jag lagt mig
släckt mitt ljus, så kommer… gissa
vem! — Jo, »min och ingen annans»
Eccola. När hon är hos mig,
tänker jag ej på de andra.
Säg mig då, hur lyder namnet
på den Eccola jag älskar —
ack, förlåt mig! — högst i världen?
på den Eccola jag älskar —
ack, förlåt mig! — högst i världen?
Nu farväl! Du fått din aga
och är säkert trött att gissa.
Därför sov nu gott och dröm om
den som…
dock ännu en gåta,
men — jag lovar det — den sista!
Vem är det, som är så lycklig,
att på en gång han får älska
Henne, Flamman, Minmin, Ängeln,
Svenskan, Eccolan och Hemmet,
alla, alla i en enda?
och är säkert trött att gissa.
Därför sov nu gott och dröm om
den som…
dock ännu en gåta,
men — jag lovar det — den sista!
Vem är det, som är så lycklig,
att på en gång han får älska
Henne, Flamman, Minmin, Ängeln,
Svenskan, Eccolan och Hemmet,
alla, alla i en enda?
*
Den 19 januari lämnade Wennerberg Wien för att
begiva sig söderut. Blott en mindre del av järnvägen
till Triest var färdig, varför huvudparten av denna
resa företogs i postdiligens, ett kommunikationsmedel,
som visserligen var ganska obekvämt men som bragte
den resande i närmare kontakt med landskapet och
folket än som kan äga rum vid färden på ett snabbt
framilande expresståg. Från Opcina fick han för första
gången se ut över det solglittrande blå Medelhavet.
Nedanför sina fötter hade han den pittoreska staden
4 — 25413. Gunnar Wennerberg.
