52
det andra med anteckningar om allt det underbara, som han nu får höra, »Misereren» m. m., som han sedan gammalt kände till i noter och nu får höra utföras på det mest fulländade sätt.
Genom sina svenska konstnärsvänners bemedling fick han också besöka flera framstående målares och bildhuggares ateljéer och sålunda något närmare lära känna den moderna italienska konsten. Under dessa lyckliga dagar i Rom grumlades plötsligt hans glädje av underrättelsen, att hans älskade Hedda insjuknat. Nu ila hans tankar bort från Söderns skönhetsvärld hän till det snöiga landet där uppe i Norden, där hans brud väntar honom. I denna stämning skriver han en liten intagande vacker dikt, som jag här vill anföra:
skynda dig bort till min flickas strand.
Bleknad hon lutar sitt lockiga huvud,
trår efter sol i sitt kulna land.
Giv henne den och tag med mina suckar,
låt dem få andas kring kinden sin vår.
Tag mina tårar och låt dem få falla
stilla som majregn i hennes hår.
Susande vind, skynda dit bort,
Säg, att jag kommer — inom kort!
Snart kommo emellertid lugnande underrättelser, och Wennerberg kunde sålunda stanna i sitt kära Rom ännu någon tid. Konstlivet i den eviga staden tilltalade honom i hög grad. Han säger därom: »Detta naturliga, öppna och storartade konstliv, så fritt från alla band av konvention, pretention och dylika oting,
