58
hur det ser ut? En vit, full hyacint, som sprider sin doft runtomkring, en sykorg med arbete etc., en klumpdyna, M:lle Björklunds kokbok (som måste alltid vara till hands), en bok om italienska målare, som jag nyss läst i, en korg med äpplen och ännu flera böcker.
Nu har jag makat undan litet av allt detta och sitter och skriver på ett hörn för att vara närmare Gunnar. Annars har jag två rum mellan mig och honom, när jag sitter vid mitt skrivbord i min allra sötaste sängkammare. Dit hade jag lust att föra tant genast, men jag vill också, att tant skall trivas i vardagsrummet, som har ännu fyra obeskrivna bord. Ett runt av jackaranda (husets allra värsta lyx), som varit i London och exponerats, står i ett hörn med en ampel över sig, som sänder ned ett rikt grönt hänge. Det står på en matta och är belastat med en massa planschverk.
På ett av småborden har jag ett glänsande ryskt tekök, där jag lagar i ordning teet, och till höger har Gunnar sitt rum med sina bokhyllor, sitt klaver och möblemang efter sitt sinne. Till vänster ha vi först det lilla förmaket med sin stora spegel och sitt städade skick, sin dyrbara lampa och sin kaschmirduk och matta. Det ser litet högtidligare ut, och där tagas rektor och biskopen emot. Innanför det ligger min sängkammare; där står en så vacker säng med vitt och grönt omhänge, små vitklädda stolar, ett trevligt skrivbord, bokhylla, en byrå med spegel över, två tavlor samt en byst av Gunnar, som jag fick till jul- klapp och som Molin har heder av. Den är så lik
