70
andra konstföremål förvarades på de kungliga lustslotten, i olika ämbetsverks lokaler m. fl. ställen. Det gällde att bland dessa företaga en första sovring för att komma till klarhet om vilka saker som voro av det värde, att de borde få sin plats i nationalmuseet.
Detta förberedande arbete fick Wennerberg nu i uppdrag att utföra, och redan på sommaren begav han sig till huvudstaden för att taga itu med detsamma. Det var ett arbete, som högeligen intresserade honom. I början av hösten for han ned till Skara för att hämta sin familj och taga avsked av de många vänner han där förvärvat. Skolungdomen sörjde över att mista sin framstående och avhållne lärare, och vid uppbrottet ledsagades Wennerbergs resvagn av en stor skara gymnasister under sång och viftningar långt utom tullen.
I Karl XV hade Wennerberg en varm vän och gynnare. Enär åtskilligt av det arbete han hade att utföra var förlagt till Drottningholms slott, erbjöd kungen honom att med sin familj få bo i en av slottsflyglarna, till dess han hunnit skaffa sig lämplig våning i Stockholm. Anbudet mottogs naturligtvis med tacksamhet, och under flera följande somrar fick Wennerberg med sin familj på samma liberala villkor ha sitt sommarnöje på Drottningholm.
Med iver fullföljde han sitt arbete för museet och hade därvid stort gagn av de insikter i konstens teori och historia, som han förvärvat ej minst under sina utrikes studieresor. Genom sitt arbete kom han också
