78
och först och sist, hur ingrodd egennytta,
ej minst hos dem, som hade mest att giva,
med salvelse predikat, att vårt armod
förbjöd oss offra mera på försvaret.
Mer än ett halvsekel har förgått sedan dessa debatter höllos, men vi höra i våra dagar ännu samma tankar och argument upprepas. Ingenting är nytt under solen.
En annan fråga, som vid denna riksdag var föremål för behandling, var Kungl. Maj:ts förslag till en mera tidsenlig och human fattigvårdsstadga, på vars utarbetande Wennerberg hade nedlagt ett intresserat arbete. Förslaget vann också Andra kammarens bifall, men rönte motstånd i Första kammaren, där man rent av ville se kommunistiska tendenser i detsamma. I ett vältaligt anförande framhöll Wennerberg, att den påstädda kommunismen icke var någon annan än den som fått sitt högsta uttryck i Frälsarens kärleksbud: »Du skall älska din nästa såsom dig själv» och att den fattigvårdsstadga, som icke bure något spår av det slags kommunism, som ligger i detta bud, vore ett oting, ovärdigt att inom ett kristet samhälle framställas såsom lag.
Vid urtima riksdagen 1871 inlämnade Wennerberg tillsammans med de Övriga statsråden sin avskedsansökan i sorg över att försvarsfrågan ej kunnat bringas till en lycklig lösning. Den regeringskris, som nu följde, blev ganska långvarig och medförde många obehag för de avgående, enär de till sist
