Den här sidan har korrekturlästs
Bland vänner.
(Till R. W. d. 10. IX. 1922.)
Låt drömmens rosor dofta sött,
låt minnets eldar brinna!
Låt vinet blöda starkt och rött,
låt sena timmar svinna!
Där resa sig ur natt och grav
i stolta purpurskrudar
som skuggor över kvällsrött hav
vår ungdoms döda gudar.
Ej blev vårt liv det liv vi drömt
i höga ungdomsstunder,
och dock ha vi till botten tömt
dess kamp, dess kval, dess under.
Och vi ha älskat, drömt och blött
och kämpat utan vila —
låt vinet blöda starkt och rött,
låt nattens timmar ila!
