Sida:Gripenberg Efter striden.pdf/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Tyst är ditt rum.
Från väggen blicka stilla
de tavlor som en gång ditt öga smekte.
På bordet bidar pennan flitig hand,
men den får vila nu.
Och ingen vänder dina böckers blad,
och liksom döda, herrelösa,
vid dörren spöka ännu hatt och handskar
och käpp och ridspö.

Så tyst, så tyst —
blott minnets röster ringa
liksom i dröm,
i dröm om allt som levde
och rördes här
i aldrig glömda år av liv och strid
och strävanden och prövningar
och vänskap som stod fast
och aldrig sviktade.

Tyst står ditt öde rum,
men som en stråle aftonljus
ditt minne dröjer här,
och tysta
på bordet drömma vita krysantemer.