Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
29
3. Inflytande av angränsande ljud.
§ 49. Övergång från pertonerat till perspirerat ljud har föranletts av angränsande perspirerade ljud — förnämligast s och t — i följande fall:
- d > t före s, t. e. land : gen. lanz (lands), inlænzkẹr inländsk.
- þ (dvs. dh) > t före s samt efter k, p, s, av lþ och nþ uppkomna ll och nn (se § 42, 1 och 2) samt av perspirerad konsonant föregångna (och därför själva perspirerade) l och n, t. e. guþ gud : gen. guz (guþs), fø̄þa föda : fø̄zla födsel; pret. lukte tillyckte, stø̄pte stöpte, rēste reste, vilte förvillade, næntis nändes, sȳste (av *sȳslte) sysslade, vǣpnte väpnade, jämförda med hø̄rþe hörde, ærfþe ärvde, syrghþe sörjde, flȳþe flydde o. d.
- g > k före s och t, t. e. kunungẹr konung : gen. kununx (kunungs), langer lång : ntr. lankt (langt).
- gh > k före och efter s, t, t. e. daghẹr dag : gen. dax (daghs), hø̄ghẹr hög : superl. høxtẹr (hø̄ghstẹr) högst, saghþẹr sagd : ntr. sakt, høktīþ (hø̄ghtīþ) högtid; hwazke eller hwartke varken jämte hwarghe ingendera, systkin syskon jämte mø̄dhgin (jfr § 51, 3) mor och son.
- ll, nn > lt, nt före s, t. e. falla : pres. pass. falz, illa : ilzkẹr ond; vinna : pres. pass. vinz, ranzaka rannsaka.
- v > f (varav sedan ofta, i synnerhet om ej association hindrar, p enligt § 51, 2) före s och t, t. e. givẹr : pass. gifs (gips), hava : part. ntr. haft (hapt).
§ 50. Övergång från perspirerat till pertonerat ljud, föranledd av angränsande pertonerade ljud, föreligger i f > v mellan två dylika, t. e. formagha förmå : ōvormaghe övermage, fēghẹr hemfallen åt (en snar) död : Ōvāghẹr (jfr § 17, 1) ett mansnamn, Þorvastẹr ett mansnamn : Faste som kortnamn. I slutljud
