Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
40
- genom association uppehålles, t. e. fræn(d)kona fränka, an(d)lite anlete, nor(dh)man norrman, Hal(f)dan Ol(f)sson, dat. sg. mor(gh)ne morgon, pær(gh)man pergament, Mar(k)bōar innevånare i Marks härad, swæns(k)t svenskt, vær(l)din världen, kar(l)s, næm(n)d nämnd, iæm(n)t jäm(n)t, brøllunge jämte sälls. brø̄þẹrlonge kusin på fädernet, n. pl. m. yfnir (> ymnir § 65, 3) till sg. yfrin (anal. ymnin) ymnig, væs(t)gø̄tar västgötar, sys(t)linge kusin på möderne.
- Mellan två vokaler. Trycksvagt gh försvinner mellan två i, t. e. fæmtighi > -tī femti, Brighitta > Brīta; trycksvagt v (ursprungligt eller enligt § 66, 1 uppkommet av gh) mellan två u, t. e. þrǣtiughunde > -tiūnde trettionde, gen. sg. rādhstuvu > -stū rådstu(rätt).
- Genom dissimilation försvinner stundom r före þr, t. e. va(r)þẹr varder, a(r)dhrit årder(ploge)n; vanligen s efter st, t. e. gen. Krist(s), præst(s); stundom t efter ts, t. e. droz(t) drots, hælz(t) helst.
3. Spontana förändringar.
§ 72. dh efter vokal bortfaller i y. fsv. uti vissa dial., t. e. tī(dh)ande nyhet, thȳ(dh)a ty (sig), dø̄(dh) död.
§ 73. th > t omkr. 1400, t. e. thrē > trē, thiǣna > tiǣna tjäna.
§ 74. w > gh mellan vokaler, t. e. stuwa (dialektiskt för stuva) > stugha stuga, lawurbær (lånord) > laghurbær lagerbär. Andra exempel se § 30.
4. Inflytande av trycksvag ställning[1].
§ 75. Ändring av artikulationssättet:
- þ (dh) > d i vissa dial. kanske redan på 1300-talet, men allmänt först omkr. 1500, t. e. kallad(h)e, dhin (vanligen skrivet thin, se § 60) > din, dhær (vanl. skr. thær) > dær där.
- ↑ Jfr § 63, § 64, § 67, 2, § 71, 2.
