Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


47
b) Feminina.

§ 92. Paradigmet graf grav:

Sg. n. d. a. graf g. grava(r)
Pl. n. a. grava(r) g. grava d. gravum

Så gå bl. a. flerstaviga stammar på -ing, -ung samt ett större antal enstaviga, t. e. āþẹr (pl. āþrar) åder, ār åra, blān blånor, for fåra, gēsl gissel, mīl, vāgh våg, bölja, och dessutom det synkoperande alin (i y. fsv. även aln), g. alna(r) osv.

Anm. D. sg. har i ä. fsv. stundom en särskild form på -u, -o hos lø̄gh bad, mark skogsmark, sak, siang säng, skāl skål, sōl, spang spång, topt tomt.

§ 93. Paradigmet brō bro:

Sg. n. d. a. brō g. brōa(r), brō(r)
Pl. n. a. brōa(r), brō(r) g. brō(a) d. brō(o)m

Så gå de flesta (jfr § 94) stammar på lång vokal, t. e. blā blår, skrā skrå, vrā vrå, rø̄ rö.

§ 94. Paradigmet æg egg:

S. n. d. a. æg g. æggia(r)
Pl. n. a. æggia(r) g. æggia d. æggiom

Så gå blott ett fåtal ord, t. e. Frig Frigg, guzif (som dock i a. sg. kan böjas som ett adjektiv i bestämd form, alltså guzifia) kvinnlig fadder, hæl död, mø̄ mö, skȳ, skyn skön, væg vägg, æng, ø̄ ö.

Anm. -i- kan stundom saknas, i synnerhet efter lång vokal.

§ 95. Paradigmet hēþ hed:

Sg. n. hēþ g. hēþa(r) d. a. heþe
Pl. n. a. hēþa(r) g. hēþa d. hēþom

Så gå de flesta kvinnonamn, t. e. Gunnild, Ingeborgh, Ingegærþ, Ingrīþ, Gērþruþ Gertrud, samt några få dessutom, t. e. mȳr, mær märr, øx yxa.

Anm. N. och d. a. sammanfalla så småningom, i det att antingen n. från d. a. lånar -e (varefter orden