kunna anta böjning efter § 117 el. 119) eller d. a. anta nominativens form (så att orden böjas efter § 62).
§ 96. Allmän anmärkning till §§ 92—95:
G. sg. saknar ändelse ofta efter til och stundom efter mælli(r), om ett attribut eller koordinerat ord har sådan, t. e. til sak sinnar i fråga om sin sak, mælle topt ok akra mellan tomt och åkrar; i y. fsv. även annars rätt ofta, i synnerhet efter attribut med genitivändelse. Efter 1400 utbytes -a(r) så småningom mot -s (lån från mask.).
2. Pl. n. -ir.
a) Maskulina.
§ 97. Paradigmet rǣttẹr rätt:
| Sg. | n. | rǣttẹr | g. | rǣtta(r), ræz | d. | rǣt(te) | a. | rǣt (dvs. tt) |
| Pl. | „ | rǣtti(r) | „ | rǣtta | „ | rǣttom | „ | rǣtte |
Så gå nästan alla på -skapẹr samt många andra, t. e. dø̄þẹr död, grīs (dvs. -ss), skrūþẹr skrud, þrāþẹr tråd, mansnamn som Anundẹr, Hākon och särskilt de många ursprungligen utländska på -s såsom Andrēs Anders, Iohannes, Māgnus, Niklis Nils.
§ 98. Paradigmet son (dvs. sonn) son:
| Sg. | n. | son | g. | sona(r), sons | d. | syn(i), son(i) | a. | son |
| sun | suna(r), suns | sun(i) | sun | |||||
| Pl. | „ | syni(r) | „ | sona, suna | „ | sonum, sunum | „ | syni |
Så gå blott lutẹr, lotẹr lott, löt (på hjul), som dock även kan gå efter § 97, samt i pl. alternativt de i sg. blott enligt § 81 böjda balkẹr balk, kwastẹr kvast, naghl nagel, spān spån, vagn, val (strömming), vandẹr spö. Av det oregelbundna tiughẹr, tioghẹr, tighẹr tiotal äro utom sg. n. anträffade blott pl. n. tighi(r), d. tiughum, a. tighi, tyghi, tiughu.
§ 99. Allmänna anmärkningar till §§ 97—98:
- G. sg. har i y. fsv. normalt -s utom i de urspr. utländska namnen på -s.
