Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
49
- D. sg. är i y. fsv. vanligen utan ändelse.
- G. pl. kan sedan slutet av 1400-talet stundom ändas på -ẹrs, uppkommet genom fogande av -s till n. pl. (vars -ir då enligt § 37, 10 uppträder som -ẹr).
- A. pl. ersättes efter 1500 vanligen (tidigare mera sällan) av n. pl. Jfr § 88, 4.
b) Feminina.
§ 100. Paradigmet færþ färd:
| Sg. | n. d. a. | færþ | g. | færþa(r) | ||
| Pl. | n. a. | færþi(r) | g. | færþa | d. | færþom |
Så gå de flesta fem. på kons., t. e. dyghþ duglighet, iorþ (d. sg. dock älst stundom iorþo; jfr § 92 anm.) jord, vār vår, ært ärt, de många ty. lånorden på -kt såsom slækt och de ännu mycket talrikare på -hēt, som dock uppträda först i y. fsv.
Anm. Om g. sg. gäller det § 96 anförda. De på -hēt ha alltid -s i stället for -a(r).
3. Pl. n. -ur.
§ 101. Paradigmet vika vecka.
| Sg. | n. | vika | g. d. a. | viku | ||
| Pl. | n. a. | viku(r) | g. | vikna, viku | d. | vikum |
Så gå de flesta fem. på -a, t. e. gīgha fiol, gnista, kristna kristendom, lunga osv. samt i y. fsv. de ty. lånorden på -inna och -ska.
Anm. G. pl. av kona, kuna heter kwinna, varifrån omkr. 1350 kwinn- intränger i alla kasus vid sidan av kon-.
§ 102. Paradigmet kirkia (kyrkia) kyrka:
| Sg. | n. | kirkia | g. d. a. | kirkio | ||
| Pl. | n. a. | kirkio(r) | g. | kirkna, kirkio | d. | kirkiom |
Så gå fem. på -ia med föregående g, gh, k, t. e.
dyngia dynga, bylghia bölja, ænkia änka; kanske ockNoreen, Fornsvensk grammatik4
