användning, i y. fsv. även i attributiv och detta desto oftare, ju yngre språket är, t. e. livandis för livande.
3. Komparation.
§ 131. Paradigmet hwītẹr vit, komp. hwītare, sup. hwītastẹr.
Så gå de flesta adj., t. e. grymbẹr (k. grymare) grym, fæghin (k. fæghnare) glad, ūsal (k. ūslare) usel, tryggẹr (k. tryggiare) trofast.
Anm. Sedan omkr. 1350 uppträder i komp. stundom en dialektal form på -ane i stället för -are.
§ 132. Paradigmet lāghẹr låg, komp. lǣghre, sup. lǣghstẹr.
Så gå jämförelsevis få adj., av vilka för övrigt de flesta mer eller mindre vackla (isynnerhet i y. fsv.) efter § 131, t. e. hø̄ghẹr, hø̄ghre, høxtẹr (y. fsv. även hø̄ghastẹr) hög, gēn, genne, gēn(a)stẹr, fā, færre, fǣstẹr (y. fsv. även færstẹr) fåtalig, faghẹr, fæghre, fæghẹrstẹr fager.
Oregelbunden (heterotematisk) böjning uppvisa:
| gamal gammal | k. | ældre | s. | ælztẹr |
| gōþẹr god | bætre | bæztẹr, baztẹr | ||
| īldẹr, ōndẹr (vāndẹr) elak | værre | væ(r)stẹr | ||
| lītil, -in liten | minne, mindre, y. fsv. även minnare | minztẹr | ||
| mangẹr, marghẹr mången | flēre | flæstẹr | ||
| mykil, -in stor mycken | mēre, | mæstẹr | ||
| positiv saknas | nǣmbre, nǣmare, y. fsv. även nǣrmare | nǣmstẹr, nǣmastẹr, nǣstẹr, y. fsv. även nǣrmastẹr |
§ 133. Paradigmet niþre nedre, sup. niþarstẹr eller niþẹrstẹr; positiv saknas.
