Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/66

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


60

användning, i y. fsv. även i attributiv och detta desto oftare, ju yngre språket är, t. e. livandis för livande.


3. Komparation.

§ 131. Paradigmet hwītẹr vit, komp. hwītare, sup. hwītastẹr.

Så gå de flesta adj., t. e. grymbẹr (k. grymare) grym, fæghin (k. fæghnare) glad, ūsal (k. ūslare) usel, tryggẹr (k. tryggiare) trofast.

Anm. Sedan omkr. 1350 uppträder i komp. stundom en dialektal form på -ane i stället för -are.

§ 132. Paradigmet lāghẹr låg, komp. lǣghre, sup. lǣghstẹr.

Så gå jämförelsevis få adj., av vilka för övrigt de flesta mer eller mindre vackla (isynnerhet i y. fsv.) efter § 131, t. e. hø̄ghẹr, hø̄ghre, høxtẹr (y. fsv. även hø̄ghastẹr) hög, gēn, genne, gēn(a)stẹr, , færre, fǣstẹr (y. fsv. även færstẹr) fåtalig, faghẹr, fæghre, fæghẹrstẹr fager.

Oregelbunden (heterotematisk) böjning uppvisa:

gamal gammal k. ældre s. ælztẹr
gōþẹr god bætre bæztẹr, baztẹr
īldẹr, ōndẹr (vāndẹr) elak værre væ(r)stẹr
lītil, -in liten minne, mindre, y. fsv. även minnare minztẹr
mangẹr, marghẹr mången flēre flæstẹr
mykil, -in stor mycken mēre, mæstẹr
positiv saknas nǣmbre, nǣmare, y. fsv. även nǣrmare nǣmstẹr, nǣmastẹr, nǣstẹr, y. fsv. även nǣrmastẹr

§ 133. Paradigmet niþre nedre, sup. niþarstẹr eller niþẹrstẹr; positiv saknas.