2. Ordinaltal.
§ 137. Talet för 1 böjes både svagt och, ehuru mindre ofta, starkt. Alltså dels fyrste enligt § 129, dels fyrstẹr enligt § 121.
§ 138. Talet för 2 böjes i ä. fsv. blott starkt (annar se nedan), i y. fsv. även svagt (andre enligt § 129).
Sg. m. | f. | ntr. | |
n. | annar (dvs. -rr), y. annan | annor | annat |
g. | annars | annarra(r), andra(r) | annars |
d. | aþrom, androm | annarre, andre | aþro, andro |
a. | annan | aþra, andra | annat |
Pl. m. | f. | ntr. | |
n. | aþri(r), andri(r) | aþra(r) andra(r) | annor |
g. | annarra, andra | = m. | = m. |
d. | aþrom, androm | = m. | = m. |
a. | aþra, andra | aþra(r), andra(r) | annor |
§ 139. Talet för 3 böjes, väsentligen svagt, på följande sätt:
m. | f. | ntr. | ||
Sg. | n. | þriþi, y. þriþie | þriþia, þriþi | þriþia |
g. | þriþia | þriþio | þriþia | |
d. | þriþia | þriþio | þriþia, þriþio | |
a. | þriþia | þriþio, þriþia | þriþia | |
Pl. | n. g. d. a. | þriþio | þriþio | þriþio, þriþi |
Så gå, dock utan i före ändelsevokalen och vanligen utan de i andra rummet uppförda biformerna, alla högre tal: fiærþe (ä. fiarþe), fæm(p)te, s(i)ǣtte (ä. siātte), siūnde, āttunde, nīunde, tīunde, ællipte, tolfte osv. För 13—19 bildas ordinaltalen genomgående medelst tillägg av -de till kardinaltalet, för 20—90 medelst -nde och för 100 samt 1000 medelst -e (fogat till den kortare formen), t. e. þrættānde, tiughunde (-onde), hundradhe, thūsande.