Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/75

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


69
4. Relativa.

§ 147. Oböjliga äro det blott i ä. fsv. förekommande ær, det redan i ä. fsv. vanligaste relativet sum (y. som) och det i ä. fsv. jämförelsevis mindre vanliga, men i y. fsv. ymnigt förekommande þær.

§ 148. Såsom relativa brukas även: i ä. fsv. sällan, i y. fsv. tämligen ofta pron. dem. þæn (thæn); i ä. fsv. sällan, i y. fsv. ofta pron. interr. hwīlīkin, efter 1400 även övriga frågepronomina, samtliga alternativt i förbindelse med följande som eller thær.


5. Interrogativa.

§ 149. Pron. ’vem’ anträffas knappast i andra former än sg. m. n. h(w)ā(r), y. fsv. h(w)ō, d. a. hwēm; ntr. n. a. hwat, y. fsv. hwadh, d. hwī.

§ 150. Hwīlīkin, -likin, hwilkin eller (med alldeles samma betydelse) hūlīkin, -likin, hulkin, holkin ’vilken’ böjes:

Sg. n. m. hwīlīkin f. hwīlīkin ntr. hwīlīkit
g. hwīlīkins hwīlīk(r)a hwīlīkins
d. hwīlīkom hwīlīke hwīlīko
a. hwīlīkin hwīlīka hwīlīkit
Pl. n. hwīlīke hwīlīka hwīlīkin
g. hwīlīkra hwīlīkra hwīlīkra
d. hwīlīkom hwīlīkom hwīlīkom
a. hwīlīka hwīlīka hwīlīkin

§ 151. Ursprungligen frågeord, men med tiden i alla former utom g. sg. m. ntr. (hwars) övervägande använda såsom indefinita pron. med betydelsen ’varje’ äro följande två:

  1. Hwar (stundom hwær) förekommer sällan annat än i sg., som böjes:
    N. m. hwar (dvs. hwarr) f. hwar, hwarion ntr. hwart
    g. hwars hwarra, hwaria hwars