Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/84

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


78
  1. knȳta knȳti(r) knytte knyttẹr
    slæppa slæppi(r) slæpte slæptẹr
    hwæssa hwæssi(r) hwæste hwæstẹr
    forgylla förgylla forgylli(r) forgylte forgyltẹr
    mǣla tala, mäta mǣli(r) mǣlte mǣltẹr
    nænnas nænnis næntis ntr. nænts
    lǣna utlåna lǣni(r) lǣnte lǣntẹr
    stækkia stäcka stækki(r) stækte stæktẹr

    Så gå en stor mängd verber, t. e. berætta, bēta, bø̄ta bota, böta, fæsta, gipta gifta, gæsta, hitta, hæm(p)ta hämta, hæpta hejda, hø̄ta (y. fsv. även 1. sv.) hota, krīsta (krȳsta) krysta, līta, lypta lyfta, lænkta (y. fsv. även 1. sv.) längta, lǣtta (y. fsv. även 1. sv.) lätta, mista, mætta, ōr-, ūrsækta, rēta, rista, rǣt(t)a (y. fsv. även 1. sv.), skipta skifta, skæm(p)ta skämta, skæpta skäfta, slǣt(t)a släta, snȳta, styrta störta, swēt(t)as svettas, trø̄sta, vælta, vǣnta, þrǣt(t)a träta, þrø̄t(t)a trötta, þørsta törsta, ælta driva; kippa rycka, yppa; lǣsa låsa, læssa lassa; fylla, hælla, skælla, spilla, stilla, trylla trolla, villa; hwīla vila, skȳla (även enligt 2 ovan), sȳsla (pret. sȳste, p. p. sȳstẹr; jfr § 71, 1) syssla, æfla förvärva, förmå; begynna (y. fsv. även 1. sv.), forkynna (även enligt 2 ovan) förkunna, hinna, minna påminna, kyssa, spænna; mēna, pīna (y. fsv. även 1. sv.), rǣna råna, stēna, sȳna, vǣpna (vǣkna) väpna; dīkia dika, fīkia fika, fylkia fylka, myrkia förmörka, rynkia rynka, slēkia slicka, spæk(k)ia späka, yrkia arbeta, ø̄kia öka.

  2. Oregelbundna äro:
    sø̄kia söka sø̄ki(r) sōtte, sø̄kte sōttẹr, søktẹr [sōktẹr]
    ȳskia, ø̄skia, ynskia, unska önska ȳski(r), ø̄ski(r), ynski(r), unska(r) ōste, ø̄xte, unste, ønste (jfr § 71, 1)
    þykkia (þikkia) tycka(s) þykki(r), þikki(r) þōtte, y. fsv. thykte (thikte), thōkte þōttẹr, y. fsv. äv. thyktẹr