hängas eller nedpackas. Med ett ord: dylika samhälleliga frågor behandlas. Slutligen tillkännagifves af konungen, hvilka som följande dag skola frakta noten, hvilka som skola hugga och hvilka som skola rensa vakar. Om någon af tjänstemännen har laga förfall, sättes annan lämplig man i hans ställe.
Sedan detta skett och man hälsat kungen, skingras alla hastigt åt olika håll. Kanske infinna sig några kråkor för att genomsöka de rester af småfisk och rom som lämnats kvar. Häraf kommer ordspråket: »Alla skynda bort, blott kråkan sitter kvar» (Alla Foglar flyga bort, än sitter Kråkan qwar.)
Jag tror att redan mer än tillräckligt sagts om den ordning och de bestämmelser, som i vinterstaten iakttagas. Äfven har angifvits af hvad natur detta samhälle är: konungen har visserligen städse stort inflytande, såsom ju är nödvändigt, men den högsta makten tillkommer medlemmarna i gemen. Och ingen olikhet i rättigheter lägger hinder i vägen härför, ty jag känner ingen som, därför att han har rätt till stranden, notkilen, notlinorna och största fisken, gör anspråk på mer än fem andelar: så fria äro medlemmarna. Man behöfver ej frukta att de mäktigare skola sammansvärja sig, ty om menige man förlora friheten går samhället själft under.
Här synes också i ett sammanhang böra upprepas hvilka rättigheter vi ofvan sagt tillkomma konungen, för att man med en blick må kunna se, att en sådan ordning för samhället som denna är särdeles ändamålsenlig. Konung är han sålunda till namnet, men till gagnet är han ledare. Han är ordförande i domstolen, då det gäller frågor om vattenrätt, största fisken, andelarna eller annat dylikt af mindre vikt, och han har härvid en röst liksom öfriga bisittare. Han leder de öfverläggningar som för samhällets bästa hålles med styresmännen, märk väl i ett fritt samhälle. Han antar frivilliga arbetare men äfven detta efter att ha inhämtat styresmännens mening. Han utstakar vakarna, för befälet under fisket öfver samtliga arbetare och bestraffar stundom omedelbart öfverträdelser. Han inleder liksom med en öfversteprästs rätt morgon- och aftonbönen. Han lämnar ordningsmännen sitt stöd vid böters indrifvande och brotts bestraffning. Han leder fångstens delning och utlottning och på-
