dem under isen med långa stänger från vak till vak, tills de komma fram till den andra stora vaken. Här lämnas ändarna af notlinorna åt ryttare för att dessa skola dra upp dem. Och ryttarna få i uppdrag att desto hastigare drifva på hästarna, ju närmare de se näten komma mot upptagningsvaken, för att icke fiskarna och framför allt gäddorna, då de känna sig fångna, skola i ett våldsamt anfall spränga näten och undkomma.
På detta sätt uppdragas ofta — en vacker syn — fiskar af olika slag i sådan myckenhet, att bytet delas ej med våg, som i detta fall icke användes, utan helt enkelt med de mått som arbetsvagnar och stora kar erbjuda (kap. 17). Det är mångahanda skäl till att man använder detta mödosamma fiskesätt. Först och främst fiskens lektid: det är nämligen så att flera fiskarter lägga sin rom i kallaste vintern och de ha härvid andra fiskar i följe icke därför att de äro med dem förbundna genom några naturliga vänskapsband utan därför att dessa fiskar fika efter tillfälle att uppsluka den lagda rommen. Allmänhetens bästa kräfver äfven att förråd uppläggas af fisken, som förekommer i så riklig mängd; äfven fiskens natur kräfver, att fiske på vintern bedrifves, i det att all fisk som finnes i en flod eller sjö snart skulle dö, om icke den finge hål att andas genom i de vakar som för fisket upphuggas.
Långlagda fiskar bli egendomligt nog feta under nordlig vind, breda fiskar åter under sunnanväder.
Det är icke blott i en enda sjö utan nästan i alla som detta isfiske eller ett liknande bedrifves under vintertiden. Särskildt idkas det i större sötvattenssjöar som Mälaren, Vänern och Vättern. Och dessa ange genom vissa naturföreteelser den tid då man icke mer kan med trygghet bedrifva fisket i dem. Framför de andra visar Vättern människorna sin natur, för att de icke skola utsätta sig för allvarliga faror. Vid tiden för islossningen börjar den under våldsamt dån att uppsända bubblor och häftigt uppröras; isen brytes i små stycken med stor våldsamhet, eller också uppstå öfverallt i isen rämnor, hvilka inom kort bli mycket breda. Äfven om isen vid dylika tillfällen är 6 à 7 kvarter tjock, brytes den likväl i flera delar under medverkan af stormen som ofvanifrån angriper den.
