Sida:Gustaf Rosenhanes Respublica glacialis Ett stycke svensk etnografi från vår stormaktstid – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan
221
GUSTAF ROSENHANES RESPUBLICA GLACIALIS.

målsark, enl. meddelande af lic. H. Geijer och fsv. niþersætia f. »den vak där noten släpps i sjön» Sdml. Bygnb. 20.

Nootläge »societas piscatoria» R. g. p. 9. Jfr fsv. notlagh, notalagh n. »Sällskap af personer som draga not» Sdml. Bygnb. 20 pr., 2.

Repare »(karlar) som handtera råfällingarna» Dsf 139.

Råfälling: »Dernäst hörer til Winter-noten Drag-tögor 40 famnar och 20 famnar Råfälling.» Dsf 139. Råf. heter på Harön enl. intendent Keyland (jfr nedan s. 223 not 2!) ? och betecknar den finare, närmast rån sittande lindelen.

råår »stänger hvarmed draglinorna föras från vak till vak» R. g. p. 17 = not-rå Dsf s. 138. Nsv. dial. f. »stång; stång till notdrägt» Rietz. Jfr Gyllenborg Insjöf. Tab. 1, Fig 28.

råkarlar »perticarii» R. g. p. 11 = Råkarlar Dsf s. 139; »de arbetare som ha att föra rårna från vak till vak».

rå-krook »bidens perticis indagandis» R. g. p. 17 = Rå-krok »en krokig stång hvarmed man uppsöker rån, om denna icke då den föres från vak till vak får rätt riktning och kommer fram i den vak, dit den riktats» Dsf s. 139. Afbildning Insjöf. Tab 1, Fig 18.

Råtiugan »ett redskap (båtehake) hvarmed man för fram rårna under isen» Dsf. s. 138. Afbildn. Gyllenborg a. a. Tab 1, Fig 26.

SaakörsFogder »censores» = ordningsmän vid fisket R. g. p. 41.

Skijfva »tabella quæ sustinet orificium fundi» R. g. p. 16. Ett flöte som håller kilen öppen.

Slingor »sectiones partis retium» R. g. p. 15. Hvarje lått (se d. o.!) består af 2 slingor.

Stöpijs tunnare is som lägger sig öfver vattensamlingar på äldre is, ur hvilka vattnet sedan rinner bort R. g. pag. 21.

Trampor »ferrum calceis subligatum» R. g. p. 20 = nottrampor Gyllenborg a. a. Förklaring till Tab 1. Afbild. ibid. Tab. 1, Fig 39. I Dsf s. 138 talas om krampor »när isen är hal», hvilket väl är tryckfel för trampor.

Töögh »majores funes e tiliæ libris vel e contortis ramusculis betulæ constantes» R. g. p. 17 = Drag-tögor Dsf s. 138, där tögor väl är fel för tögar eller skrifning för töger: Axel Sjöberg, Bland kobbar o. skär s. 75, har töger. Jfr nsv. dial. tög f. »vidja»; »notrep, groft rep till fisknot» Norrl., Sdmld, Ög. = fvn. taug f. »tåg, rep».