38
drida (Drottning Drida eller Tryd) — en historisk person (Suchier: Die Sage von Offa und þryðo i Beiträge IV, 500 ff.). Själfva sagan är den välbekanta om den stolta prinsessan, som dödade alla friare, men slutligen besegrades.
Två möjligheter äro här tänkbara. Antingen har den gamla sagan först knutits till Offa I:s drottning, men sedan öfverförts på Offa II:s. Eller också har denna tradition i värkligheten handlat om Offa II:s drottning, men öfverförts på Offa I:s.
För det senare alternativet talar onekligen, att Offa II värkligen hade en drottning, som hette Cyneþryð eller, i traditionen, Þryð under det att sagan hvarken i Danmark eller i England (utom i Beowulf) känner, att äfven Offa I haft en drottning, med samma namn — hvilket ju för öfrigt vore ett väl egendomligt sammanträffande; att vidare denna saga blott känner Offas egna bedrifter, men intet förmäler om hans drottning. Det torde därför vara ytterst sannolikt, att Beowulfs Trydo är den historiska drottning Cyneþryð, som dog efter 796, ehuru hon i dikten gjorts till gemål åt Offa I.
Men är det så, kan hela detta parti i dikten ej vara äldre än 800-talets början. Då emellertid kvädet i öfrigt stammar från det föregående århundradets början, måste således detta parti vara en yngre interpolation — något som ytterligare bestyrkes af det abrupta sätt, på hvilket det infogats i sammanhanget. För valundersökning har denna episod således ej någon betydelse och kan därför lämnas ut ur räkningen.
Det icke danska i dessa båda afdelningar besticker sig således till tvänne tillfälliga allusioner på Hama och Veland samt ett referat af några sånger om välsingen Sigemund. Men ännu återstå några episoder, som jag med flit hittills underlåtit att beröra. Som vi minnas hade den första och den andra afdelningen ursprungligen två alldeles olika hjältar. Den första af dem handlade om en heros, som befriade en konungaborg från ett där huserande troll, den andra om en annan heros, som kämpat mot ett vidunder, hvilket i alla versioner af sagan haft sitt tillhåll i en håla i eller vid sjön. Den förre heroen har därför — om uttrycket kan tillåtas — varit en hjälte till lands, den senare en till sjöss. Men nu förekommer i den första afdelningen en episod, som tydligen
