Hoppa till innehållet

Sida:H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

42

visserligen göra den fullt befogade invändningen, att sagans tidsuppgifter ej äro mycket värda: Beowulfs femtio regeringsår tillhöra sagan, icke den värkliga historien. Detta är mycket sant. Men resultatet blir detsamma, om vi se frågan ur sagohistorisk synpunkt. Beowulf är en sagohjälte och har således icke deltagit i tåget 516, men likväl har han af traditionen inarbetats i sagorna härom och blifvit själva hufvudpersonen. Och en sådan omändring af värkligheten krafver tid. Den kan icke hafva skett, så länge ännu deltagarna i detta tåg voro i lifvet, knapt ens under den närmaste generationens tid, och på så sätt komma vi äfven på denna väg fram till tiden omkring 600 — således 100 år efter den saksiska invandringens afslutande.

Och till sist kan man fråga: finnes det den ringaste anledning att antaga, att denna sagovandring gått öfver Saksen? Hvarken saksare eller angler ens nämnas i dikten, och detta faktum synes fullkomligt oförenligt med antagandet, att sagan såsom en väsentligt saksisk dikt kommit till England. Också har man icke så mycket hållit på saksarna som på anglerna, hvilkas gamla boplats man på Bedas auktoritet förlagt till Angeln vid Slesvig. Men icke ens denna utväg hjälper. Ty Beda har med all sannolikhet blifvit vilseledd af en falsk etymologi, och anglerna tyckas icke hafva bott i Slesvig, utan såsom Erdmann och Steenstrup visat, väster om Elbe, således tillsammans med saksarna nere i Tyskland. Detta må vara sant eller ej, men äfven den angliska utvandringen är äldre än Beowulfsagan. Äfven den sydangliska konungaätten i Mercia, som anses stamma från den kontinentala, var bofast i England åtminstone 575, och i Nordangeln eller Bernicia funnos konungar åtminstone 547. Äfven om anglerna varit danskarnas grannar och bott vid Slesvig, kunna de således ej hafva fört denna saga med sig på emigrationen till England.

Ur alla möjliga grunder är således denna utvandringsteori oriktig, och vi återgå då till den hypotes, som af inre skäl visat sig såsom den sannolikaste, nämligen att sagan från norden öfver Frisland kommit till England. Det gäller då att undersöka Frislands förbindelse å ena sidan med norden och å den andra med