Hur reder sig härwid en tjensteflicka, som i borgerliga hushåll tillika har kokerskans syssla att sköta? Hon bör framför allt ega wilja och håg att lära sig koka behörigt. Hon får icke tänka: Så, som jag hittills betett mig, är saken bra nog. Ha andra kunnat äta på det wiset, nog går det an för de här. — Men detta låter sig icke göra, och tjensteflickor med dylika åsigter måste alltför ofta ombyta plats. Den, som har werklig håg för en sak, ut- rättar den med dubbel lätthet. Med god wilja läres allting wida bättre än med twång. Man får blott icke sky mödan derwid. Detta är en hufwudsak äfwen i matlagning. Der god wilja är för handen, finnes jemwäl uppmärksamhet. Och denna får icke fattas wid matlagning. Der gifwes mycket att iakttaga och märka. Uppmärksamhet leder till punktlighet, som äfwenledes är en oundgänglig fordran wid mat- lagning. Man måste wara punktlig, såwäl i tid som i att följa de för olika födoämnens bered- ning gällande föreskrifter. Äro de första swårigheterna wäl öfwer- wunna, då ernår man snart en färdighet i kok- konsten, som gör bestyret dermed lätt och an- genämt.
