Sida:Handledning i vira.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

4

Vira spelas af tre, d. v. s. mer än tre kunna aldrig på en gång deltaga i spelet. I samma parti (vid samma bord) kunna nog fyra till och med fem deltaga, men då måste en eller två för hvarje spel vara borta. Om t. ex. A, B, C, D spela vira och A ger ut korten, spela första gången A, B och C, andra gången, då B ger, B, C och D, tredje gången, då C ger, C, D och A o. s. v. Under spelets fortgång kommer sålunda hvar och en af spelarne, om de äro fyra, att spela tre gånger, men vara borta hvar fjärde gång. Spela fem, måste två vara ifrån hvarje gång. Af A, B, C, D, E, spela då först A, B, C, så B, C, D, så C, D, E, så D, E, A o. s. v. d. v. s. att hvar och en af de spelande spelar tre spel och sitter öfver två. Fem spelande anses emellertid vara för mycket, och är under inga förhållanden att tillråda; vid fyrkantiga bord blir placeringen obekväm och hela spelet får dessutom en anstrykning af långtrådighet. Bäst är tvifvelsutan tretalet.

Då fyra spela, brukas på några ställen (dock långt ifrån allmänt) så kallad hökning, (som måhända snarare borde heta ökning), hvilken tillgår så, att efterhandens granne till höger, som alltid är den som är ifrån, äger rätt att bese efterhandens kort, och då denne ej vill bjuda mera på dem, om han så vill, göra ett högre bud samt sedermera spela spelet såsom sitt eget och på egen risk. Detta sätt är emellertid ej att rekommendera; det föranleder lätt till indiskretioner och verkar störande i spelet. Nu mera förekommer det sällan, äfven på de ställen, där det anses vara tillåtet. Då fem spela, kan naturligen ock den närmast efterhand sittande begagna samma rätt.

Vira spelas med två kortlekar innehållande de vanliga femtiotvå korten. Det första man har att göra är att bestämma spelarnes plats, en ganska viktig sak, ty den plats, man en gång fått, behåller man hela spelet igenom. För detta ändamål uttagas ur kortleken tre kort af olika färger, däribland dock en hjärter, hvilka placeras på bordet ett framför hvarje plats (vi antaga hela tiden för att undvika onödiga upprepningar, att spelarne äro tre). En af de spelande uttager därpå tre kort af motsvarande färger och bjuder dem med afvigsidan uppåt åt de båda andra. Sedan de tagit hvar sitt, intaga de sina platser där korten af motsvarande färg ligga. Den, som fått hjärter, har förhand i första spelet.