Sida:Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke (1918).djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


KVINNOKÄRLEK.


Ett huvud, som liknade en vargs, med längtansfulla ögon och vitrimmat av frost, stacks in genom tältdörren.

»Schas! Packa dig i väg, din satan!» skreko de innevarande i korus med förebrående ton.

Bettles slog hårdt till hunden med en tenntallrik, och djuret drog sig hastigt tillbaka. Louis Savoy knöt ihop tältflikarna vid ingången, sparkade undan en stekpanna och värmde sina händer. Det var mycket kallt ute. För fyrtioåtta timmar sedan hade sprittermometern sprungit vid sextioåtta grader under noll, och sedan dess hade kölden varit i ständigt tilltagande. Ingen kunde säga när detta skulle ta slut. Och det är föga klokt att under sådana förhållanden våga sig allt för långt från spiseln utan att vara tvungen därtill eller att öka kvantiteten av kall luft, som man måste inandas. Det händer att man gör det, men då händer det också oftast att man förkyler sina lungor. Det framkallar en torr hackhosta, som blir ganska retlig då man steker fläsk. Längre fram på våren eller sommaren måste sedan ett hål brännas i den frusna marken. Och där stoppar man ned en död, som närmast täckes med mossa, och man lämnar honom där med en försäkran, att han skall