60
att hon hört något ditåt och sålunda kunde komma undan svårigheten.
"Nå, Bessie, hvad menar du för tior? Tänk efter litet."
"Jag är säker på, att ni en gång sade något om tiorna," svarade den lilla oförrättade oskulden.
"Det var i additionstalen. Här är det helt olika. Detta har jag sagt dig flera gånger.
Bessie såg helt tankspridd ut. Hon brydde sig ej om, att anstränga sin hjerna med det, som ej roade henne.
Miss Fosbrook märkte detta. Hon var rädd, att åter framkalla en paroxysm af tårar, och förklarade derför helt hastigt förhållandet för henne, men såg, att hon lika gerna kunnat tala till väggen. Bessie hvarken hörde på eller brydde sig om, hvad hon sade. Ej ens hennes stora kärlek till Christabel Angela kunde förmå henne, att bemöda sig lära det, som ej roade henne. När hon fick tillbaka sin tafla, suddade hon ut talet och sprang fort bort.
Miss Fosbrook vände sig om. David, som för en timma sedan utan fel uppläst sina lexor, satt nu i fönstret med benen i kors och hade framför sig tafla och griffel och en korg med träbitar, som det var hans största nöje att ställa upp radvis.
"Miss Fosbrook," sade han, "är det ej så här? Tolf träbitar — om jag nu tar 7 derifrån, så är det — 1, 2, 3, 4, 5 qvar; af hela tolfvan är det bara 5 qvar, tiotalet är borta, är det ej så? — derför får man lof, att utelemna ettan på öfversta raden af talet."
David hade lärt sig räkna för guvernanten och lärt det på hennes sätt. Hon blef så förnöjd, att hon böjde sig ned och kysste honom, sägande: "du har alldeles rätt, min lilla pys!"
Kyssen tycktes ej särdeles behaga lilla David; han gnuggade sig i ansigtet med sin bruna rockärm, som om han velat tvätta bort denna förargliga kyss.
