Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
75

til frögd, wid en rättfärdig Mans jordafärd, öfwer den fördel, som honom efter döden tillfallit. Både sorg och glädje får således i Egypten köpas för pengar. Man kan i öfrigt lätt gjöra sig begrep, at Musiken i Africanska Länder måtte wara i slät belägenhet. [1]

§. 3. Om America i allmenhet tjenar allenast följande anmärkningar. [2] Indianerne i Norra America äro et wildt och ohyfsadt folk, som särdeles warit begifne på jagt och härfärder, men icke brytt sig med konster. Musik och Instrumenter weta de icke af, som sine egne. Deras Krigs-konst består i busk-fäktningar; öfwer erhållen seger betyga de sin frögd genom härskri. Efter sång anställa de sin dans, men ton och mening derwid lär ingen ännu kunnat upgifwa. När de äro i fälttog med Europeer, kunna de wäl lysna til deras Krigs-Musik, men bry sig ej widare dermed. I de orter, hwarest Europeiska Inbyggare träffas, finner man derimot någon Musik, men lämpad efter Nationernes smak. Intil sednare år, har

  1. Af åtskillige beskrifningar, kunde man hopsamla flere af de wildas Instrumenter, såsom Schallmejor med 6 hål, Skällor och dubla jernklockor, Trianglar, krokiga Horn med 20 til 30 hängande bjällror, och andra nästan i form af hästskramlor, men mycket torde deribland warda mindre säkert ansedt.
  2. Desse anmärkn. äro benäget meddelte af Prosten Magr. Israel Acrelius, som flere år warit i America.