Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
81

samma Instrumenter bekomma flere slags läten, och der efter fått namn. [1] Med Stål och Metall strängar, träffas större och mindre Cithror af åtskillige förändringar, ifrån 4 til 12 Chor strängar, hwilka spelas genom fingerknäppning. [2] Harpor äro af flere slag, och spelas äfwen genom knäppning. De stora dubla hafwa öfwer 40 Messings-strängar, de allmänna enkla något öfwer 20 strängar, dock utan semitoner, men de små äga mindre antal strängar, och äro bekante under namn af Harponett; den som därpå spelar kallas Harponist. Bandoer, (Pandora) Orpheoreon och Penorcon, äro

    tangenter, men få mäst Viol de Gambs ljud, genom en särdeles stråke, som medelst wefning gifwer an tonerna.

  1. Prosten Brelin har äfwen i Wet. Acad. Handl. 1739 p. 81. upgifwit et nytt påfund, at öka Clawers och Cymbalers godhet, som widare beskrifs i 1757 års Handl. p. 36. Hwad ändring desse och andre Instrumenter undergå i stark köld, berättar 1760 års Handl. p. 317. Kircherus nämner en Ramarinus, som wid dess tid giort försök, at i hast genom särdeles Register förändra Cymbalens klang ifrån hög til lägre ton.
  2. Cithror äro i synnerhet af 5 särskilta slag. 1:o de allmänna med 4 Chorsträngar, som i Tyska orter mäst brukas af ringare folk, och spelas med en fjäder. 2:o af 5 Chor. 3:o af 6 Chor. 4:o äro de så kallade stora 6 Chorige, och 5:o med 12 Chor strängar, som hafwa starkt klang. Harpor, Cithror och Psalterium blifwa eliest ofta orätt ansedde för et och samma Instrument.