stål-strängar, spelas med en fiäder , men Mandola med tarmsträngar, och knäppes med fingren, såsom Bas til den förra. Wid Violer som i allmenhet kallas på Tyska Geigen, förekomma flere förändringar, ehuru de äro lika, både til inrättning med tarmsträngar, så och deruti, at spelningen sker genom stråka. Viol de Bardone har några 40 strängar, Viol de Bastarda äger 6 tarm- och 8 messings-strängar, Viol de Gamba och Violetta 6 strängar, Violone är en stor Bas-Viol af 16 fots ton, kallas derför Violone Grosso. Viola de Basso, Viola de Spala och Violoncello, hafwa, 3, 5 til 6 strängar. Viola da Braccio, Bratsch, kallas egenteligen små Violer som hållas på armen. Utom desse, gifwas ock Viola d’ Amour, Viola Piccola o. s. w. man fördelar eljest i allmenhet sådane Instrumenter i Bas- eller Discant-Violer samt Alt och Tenor-Violer. Härtil kunna äfwen räknas Tyskarnas Brettlein, Sack-geiglein och Qwart-geiglein de gamlas Fiddel, samt wåra små Stok-Violer, äfwen Trompet Marin med en sträng. o. s. w.
§. 3. Blås-Instrumenter, (Pneumatica,) äro egenteligen at tala 2:ne slag, nemligen de som genom mennisko-ansats eller blåsning gifwa klang, och sådane, som med inrättning af wäder-bälgor blifwa liudande. Til de sednare, räknas i synnerhet pipwärk, såsom Regal, Positiw och Orgwerk, hwarom på annat ställe kommer at handlas, men de förra, som här skola
