Fleuter som hafwa fasta munstycken, och blåsas med lätthet, gifwas af många slag; de få äfwen namn efter storlek och ton, samt giöres af åtskilligt träd, såsom Buksbom, Elphenben, Horn, o. s. w. De förfärdigas mäst i hela accorder, och fördelas i Alt, Discant och Bas-Fleuter, som hwardera hafwa sina förändringar. Ibland små Fleuter, står Qvinta Decima twå octawer högre än en Cornetto. Flageolet, Fleut Douce, Flauto picciole, kallas de smärre sorter men Flautone stora Bas Fleuter. Flauto Traverso, tibia transversa, blåses på twäran och kallas twär Fleuter, af desse, är Fistula minor Helvetica allment i bruk bland Regements pipare, nämnes ock i Tyskland Schweizer Pfeiffe eller Qwer-Flöten, sådane jämte Fleute Traversiere
Blås-instrumenter, utan Octaw Ters och Qwint om hwart annat; deras klang är c. g. ͞c. ͞e. ͞g. ͞͞c. ͞͞d. ͞͞e. o. s. w. Alla Zinckor hafwa 19 toner. Waldthorn hafwa wunnit åtskillig förbättring; sådane, finnas nu i alla hufwud toner, och därföre få namn efter tonerna. Utom dess, är nyligen en nyttig uptägt giord, at man på et enda par, genom en wiss wändning med Hornet, kan blåsa utur hwad ton hälst behagas. Uti Hamburger Relations Courier N:o 28 1769, nämnes at Carl Christoph. Elffe förfärdigat Waldthorn som blåses ur 8 toner utan tilsatser. Hos Frantsmänner är Serpent en särdeles Bas, hwilken går i ring, som en orm eller et Waldthorn, med grof dock liuflig ton.
