hördes spel af pipor, trummor, samt skri och sång, dels för at behaga Gudarne, dels ock, at förtaga offrets ljud, särdeles i den ohyggeliga tid, då menniskor ofta på sådant sätt omkommo. Krigs Musiken war ibland förfäderne nog slät och ringa. Lurar, eller som de då kallas Ludrar, Krumhorn, Trumpeter, Pukor och Trummor woro äldre tiders Instrumenter. Wid Härfärder, Bardalekar och fienteliga infall, blåstes af wissa dertil öfwade Luder-swänner; då talas ock om Hofwud Loddari (lif-Trumpetare). Wid Bröllop, Gillen, och andra Högtidligheter saknades icke dants och Sträng-Spel. Harpor, och Gigor med Säckpipor woro då i bruk. Skalde-qwäden hafwa märkeligen warit ansedde i Hedna tid, särdeles öfwer lyckelige härfärder, Segrar och rycktbare mäns bedrifter, hwarom äfwen söngs i Konunga Hof, hwarföre säges, at Poeter Skalder och Sångare, ingenstäds warit i så stor agt, som i Nordiska Länder. [1]
§. 2. Med Christna Lärans införande hade wårt Swerige, som andra Länder, til
- ↑ Se v. Dalins Sw. Hist. 1sta D. p. 247. At qwinnor medan de arbetat, öfwat sig i Sång, omtalas i Heims K. T. II p. 340.
Falda fyker. m. m. Björner påstår i sina Göth. Häfder p. 182: At de äldsta Göther utom Lands warit färdige på Mun-gigor, hwilka de kallat Gingra, och hänleder konsten ifrån oss. I Rimkrönikan läses ock på flere ställen om de Gamlas musik.
