Den här sidan har korrekturlästs
93
seder skick och inrättningar, undergått mycken förändring, särdeles hwad Gudstjensten tilhörde, så at Kyrko-Musik och sång derifrån kunde efter hand begynna upöfwas, alt efter som antalet af Kyrkor ökades. Men sådant oagtadt, ses dock, at Musik i allmenhet den tiden warit nog ringa [1]. Sagorne berätta åtskilligt om blåsning til Hirdstämmor, til upbrott, til Skeps, til Möte, för Krigs-Hären m. m. på wanlige Instrumenter Ludrar, Krumhorn, Trumpeter, Bambu, Trummor, Bomme, Fidlor, Nyckelgigor, o. s. w. (5) [2]
- ↑ Jemf. v. Dalins H. 1. D. p. 467. Huru de gamlas Musik låtit, är swårt säga, lika som nog osäkert blir, at lemna fullständig beskrifning på deras Instrumenter. Ludrar, Basuner och Trumpeter tages ofta för et och samma, men tyckes warit af olika inrättning. (se p.46) Drambu och Trumma måste warit enahanda. Bomme woro Pukor. Bombara och Trumpara, Puk- och Trumslagare. Bamba kallas ock ofta spel i gemen, men derunder förstods äfwen ibland Giga Fidla o. s. w. Se Verelii Index, och Stiernhielms förklaring på ordalist. wid Westg.Lagen. Lekare, (Lejkari) kallas den tiden i allmenhet Spelmän, men så finge de och ofta namn af Instrumenterne, såsom Basunare, Fidlare, Pipare m. m. At Lekare slogo på Harpor, Gigor, Simfoni och Psalterium säges i Hialmters S. p. 15.
- ↑ Om sådan Krigs musik berättas i Nordlands Crönika p. 76, 385, 434. och Herwara S. p. 136, 171 m. m. Man gaf då här-rop, slog på sina sköldar, o. s. w.
