Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/133

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
102

Carl XII långwarige Fälttog, tyckes wäl i allmenhet, at Cammar-Musiken måste hos oss saknat upmuntran och förkofran, såwida den icke med särdeles nöje och behaglighet under tryckande krigs-tider kunnat upöfwas, men, så är det bekant, huru Fält-Musiken då blifwit förbättrad, och at Commendering efter Trumslag då kommit i bruk. Wid Kongl. Lif-Gardet och andre Regementer, hafwa Schalmejor wid denna tid begynt afläggas, och andre mera behagelige Instrumenter anskaffas. [1]. De

    M. Asp: De septem Artibus Liberalibus. 1734
    som handlar i 8 § de Musica.
    P. Waldner.
    J. Hermansson: De usu Musices. 1735. Lud. F. Pape.

    Utom flere afhandlingar som angå G. Testamentets Musik, m. m. hwilka woro för widlöftigt upräkna. I Westerås tryktes 1703 en liten tractat Compendium Musicum, sammanskrifwen til de studerandes tjenst af And. OrosianderRect. Cantus. I Lund utkom under Cancel. Råd. Lagerbrings Præsid. 1745 Dissert. de Musica Sacra af Jon. Ödman, flere torde och der blifwit utgifne. I Åbo 1673 under T. Rudeen: De usu organorum in Templis af H. Munk. 1763 utgafs der: De usu Musices Morali af J. H. Mechelin under J. Bilmarks Præsidio. De öfrige som der utkommit, äro mig obekante.

  1. I Konung Carl XI tid erhöllo Regements Pukslagare och Trumpetare sina fördelagtige indelningar, på det, at de skulle kunna förse sig med mera kostsamma monderingar. Enl. Kongl. Resol. 1690, borde Adelsfanans Pukor altid förwaras i Kongl. kläde-Cammaren. Skallmejblåsare äro ock wid indelnings werket ihogkomne, men deras rum