Såsom en tilökning til Musikens Historia får jag här tilfälle at anföra de Auctorer, som ifrån Hebreernas tid til den närwarande bidragit til Musikens allmänna kunskap.
Igenom omgänge med Hebreerna hafwa de slugaste ibland Greker inhämtadt och utarbetadt det som fodras til en så widsträckt wetenskap och konst. En Meibom, som någon tid wistadts uti Drottning Christinæ Hof här i Swerige, har A:o. 1652 uti Amsterdam ifrån Grekiskan på Latin öfwersat och utgifwit följande Grekiska Auct.
Aristoxenii libri 3. Euclidis introductio Harmonica. Nichomachi Harmonices Manuale. Alypii introductio Musica. Gaudentii Harmonica introductio. Bachii senioris introductio Artis Musicæ. Aristidis Qwintiliani de Musica libri 3. Martiani Capellæ de Nuptiis Philologicis libri 9.
Anno 1699 tilökte Wallisius uti Ängeland i Oxfurt desse Auctorer med följande tre: Claudii Ptolomai Harmonicorum libri tres. Porphyrii in Ptlomæi Harmonica Commentarius. Manualis Bryennii Harmonica. Emot slutet af 1600 talet skrefwo en Zarlinus uti Italien, en Werkmeister och en Printz uti Tyskland om Musiken. Men i början af 1700 talet framträder Musiken liksom i ljusan dag uti särskilte länder i Europa tillika.
Uti Italien skrifwer Gasparini L’Armoníco prattíco al Cembalo 1708. Uti Dresden skrifwer Heinichen Grundliche Anweisnung 1711 och Der General bas in der Composition 1728. Uti Hamburg skrifwer Mattheson Neueröf-
