Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/158

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
127

lefwat i 4 och 5 hundrade talet, hedras åtskillige för anwänd flit at förbättra sången. [1] Af sådane hade Latinska Kyrkan Ambrosius Biskop i Mejland 374, en stor älskare af Musik, som författade och införde i bruk åtskillige Andeliga sånger, samt Hilarius och Hieronymus hwilka äfwen dertil bidrogo. [2] Augustinus något derefter wart ock bekant af flere til

    wäldets början, och bidrog til Grekiska Församlingens wanmagt och willfarelse.

  1. Romerska Biskopen Sylwester, säges år 330 hafwa i Mässan infört, Kyrie Eleeson. På Laodicenska mötet 361, blef stadgadt, huru emellan Läsningarne skulle sjungas. Flawianus Biskop i Antiochia 390. och Ignatius något förut i Alexandria, tilägnas begge upfinningen af Chor-sången. Redan i 2 hundratalet hade Sixtus förordnat wid Natwardens begående at siunga Helig! och en Gelasius 493 infört Halleluja i Mässan.
  2. Ambrosius skall först infört i Kyrkan de sånger som kallas Antiphonæ och Vigiliæ. En Biskop Syricius i Rom wid samma tid, säges med honom bidragit til sångens förbätring. Hilarius Biskop i Poitiers, omkring 354, har genom en utläggning öfwer Psalmerna wisat märkeligen hwad stort han fann i andelig Sång och Musik. Hieronymus ifrån Dalmatien, sist i 4 Sæculo, förmenes warit uphof dertil, at Horæ Canonicæ infördes i Kyrkorne, hwartil togs anledning af de på Nicäniska mötet utsatte offentelige bönestunder på 3, 6 och 9de timan, hwadan wåre wanlige bönestunder upkommit. I wår Psalmbok äro N:o 121, 180, 364 och 368 af Ambrosii, N:o 6 af Augustini, och N:o 192 af Hilarii sånger.