Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/160

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
129

högellgen förebrådde sådane, som mera agtade på ljudet, än ordens mening [1].

§. 6. I 6 och 7 Saeculo blef sången widare förbättrad, särdeles sedan Gregorius Magnus år 590, hade emottagit Romerska Biskops wärdigheten, som efter någre år förwandlades til Påfwiskt wälde [2]. Om denne Gregorius säges, at han i Rom inrättade offentelige sång-Scholar, haft sielf insigt i Musik, samt efter wissa reglor låtit författa Choral-sång til allment bruk i Kyrkorne, som derföre blef kallad Gregorianska sången. Kircherus påstår: at man til denna tid i Latinska Kyrkan icke förstått gjöra åtskilnad på Tonernas (modorum) förändringar, och säger, at samma wetenskap då först der blifwit bekant. [3] At Musik i

  1. ↑ Jemför Domp. Bälters Kyrkl. Cerem. p.366, hwarest Augustini, Hieronymi, Chrysostomi och fleres witnesbörd derom åberopas. Kyrkoläraren Bernhardus talar ock i sednare tider om sådane, då han säger: de interiori dono cap. 51, Cantant ut placeant populo magis quam Deo.
  2. ↑ Denne Gregorius M. säges i Benzelii Kyrk. Hist. p. 220, warit den sidste som fört Apostolisk lefnad. Böner, (Litanier) och Genswar, (Antiphonæ) m. m. äro af honom förökade. Han skall dödt 604, och den andre Biskop i ordning efter honom, Bonifacius III, förmenes antagit Påfwisk myndighet. Wår nu brukelige Litania och N:o 125 i Psalmboken äro af Gregorii arbeten.
  3. ↑ I Latinska Kyrkan skola först 4 af de allmänne Musici Modi blifwit bekante, under namn af
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter.pdf/160&oldid=411996”