Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/161

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
130

Kyrkorne nu efter hand begynte brukas tyckes sannolikt kunna slutas af flere omständigheter; men Dompr. Bälter i Kyrk. Cerem. p. 367 håller

    Dorius, Phrygius, Lydius och Mixolydius. Något derefter, eller under Kejsar Carol. Mag. tillades ännu 4, neml. Jonicus, Æolius, Hypojonicus och Hypoæolius, så at all Kyrkosång efter samma 8 Modos blef författad, på de fordna Hedniske Grekers maner, samt efter deras och andra folkslags sinnens art. Ty samma Modi hade långt förut warit bekante ibland Grekerna, (Se p. 39) och bekomit namn af åtskillige Folkslag, såsom Dorii, Phryges, Æoles, Lydi och Jones. Til desse 8 Kyrko-Toner kommo sedan ännu 4, så at antalet wart 12, hwilka blewo fördelade i 6 så kallade Authentæ och 6 Plagiales.

    Authentæ: Plagiales:
    Jonius. C. G. C. Hypojonicus. C. F. C.
    Dorius. D. A. D. Hypodorius. D. G. D.
    Phrygius. E. H. E. Hypophrygius. E. A. E.
    Lydius. F. C. F. Hypolydius F. B. F.
    Mixyolydius. G. D. G. Hypo Mixolydius. G. C. G.
    Æolius A. E. A. Hypoæolius A. D. A.

    At beskrifwa de flere uptäkter, som sedan skedt denne wetenskapen, och efter wåre nu brukelige Clawers inrättning, anföra alla 24 Toners Modi och intervalla, är icke min sak. Historien om Semitoner, Noter, Signaturer m. m. fodrar större insigt och widlöftigare utförande, än af mig kan wäntas. At hwarje Clavis eller Sonus af de 12 som wi räkna til en Octaw, har twå föränderlige brytningar i Dur eller Moll, igenom sina naturliga 7 Chordæ 1a. 2a, 3a, 4a, 5a, 6a, och 7a som i synnerhet af Major och Minor utmärkas, är nu mera allment bekant.