Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
150

ihogkomma, at den redan omtalte Hof-Intend. och Capellmäst. Roman ej kan glömas för sit bemödande, at til Församlingens nöje och tienst samt många siälars upbyggelse, sammanfatta och utgifwa flere Musik. arbeten i Kyrko-stil, hwilka honom til beröm witna om stor insigt i konsten, och hedra dess minne. [1] Med alt

    Antiqwitets Archiwo i Stockholm Truls Arfwidson skal 1706 låtit trycka til prof någon öfwersättning af Dawids Psalmer på Noter efter Judisk Composition, hwarom berättas i Matthesons Musical. Patriot.

  1. Utom hwad p. 106 är anfört, bör ännu anmärkas, at wår Roman ej hade tycke för Theatralisk och Comisk Musik, men det mästa han satte och upförde war i Kyrko-stil. Han lade Swenska ord af Skriftens språk under den oförliknelige Hendels Krönings Anthems, och flere Mästares arbeten, dem han 1730 i flere aftelningar upförde på Riddare-huset i Stockholm, lika så gorde han med sine egna Anthems öfwer Bibliska Texter, hwilka äfwen til allmenhetens förundran, samt många Gudälskande siälars upbyggelse och nytta, blefwo offenteligen, ofta med 80 röster och Instrumenter, upförde. Han gorde ock Musik öfwer den 110 Dawids Psalm, under namn af Dixit, men wille icke derföre wara känd, utan satte för det samma: Musiken af Leo. Såsom Wet. Acad. Ledamot, upförde han detta Mästerstycke på Riddarhuset, i Acad. Ledamöters och en stor Samlings närwaro. Hans Oratoriæ och Drammata i Kyrko-stil, och Composition öfwer Dawids Psalmer och andra Bibliske språk med Musik, äro i mångas händer, och nyttjas med behaglighet. Hans