Den här sidan har korrekturlästs
157
andre Auctorer både förr och sednare; [1] men wi kunne dock icke med säkerhet tilägna Judiska Kyrkan eller de förste Christne Församlingar andre Instrumenter, än redan blifwit dem tillagde. [2] Fast mera tyckes wara sannolikt, at de nu wid Gudstjensten brukelige Orgwerk äro alraförst upfunne i Grekeland, om icke i Keisar Juliani tid i 4 Sæculo, som någre påstå, [3] dock innom någondera af de
- ↑ Justinus Martyr i 2 Sæculo, talar ock om GUDs ord, som med slag på Instrumenter blifwer speladt. Något dylikt har Petr. Martin. Morentinus omnämnt uti förtalet til Misop. Juliani.
- ↑ Jemför p. 22. och 25, hwaraf tycks kunna slutas, at något slags blås Instrument med blåsbälgor warit bekant hos Judarane, såsom Nekabhim, Ugabh o. s. w. Om Nechiloth och Machhalach är nämdt p. 23. Judarna hafwa ock derföre i sednare tider welat tilskrifwa sig Orgors upfinnande, och påstått, at Konung Salomo skal låtit bygga et sådant i Jerusalems Tempel, men wi finne slikt ogrundat, och hafwe största skäl at tillägna Grekerna den hedern.
- ↑ Joh. Mich. Heineccius i sin Abbildnung der
alten und Neuen Griechischen Kirche 3. Th. p. 105.
anför någre Grekiske werser såsom Keisar Juliani
egne, til bewis af Orgwerks upfinnande i dess tid;
på Tyska öfwersatte lyda de sålunda:
Diese Pfeifen, so ich sehe, sin von gants besondre macht,
Traun es hat dieselben neulich eine andre Welt erdacht.
Denn bevor noch jemand blässt, hört man sie schon lieblich klingen.
