förste hundra åra talen, och det förmodeligen efter tagen anledning, af andre äldre tiders Blås-Instrument eller oss nu obekante Pipwerk. [1]
§. 3. Orgwerk woro länge brukelige i Österländske Keisares Hof, innan de i Kyrkorne antogos. Grekerna sägas warit ensame om konsten, förrän den hos andra folkslag blef bekant; men samma wetenskap har sedan ifrån Grekeland först kommit at utspridas i Italien, ehuru nog owist på hwad tid. Någre föregifwa, at Philosophen Boethius, under sin fångenskap i Rom, år 515 der uptäkt konsten. Andre påstå ar Påfwen Witalianus omkring år 660 låtit bygga det första Kyrko-Orgwerk i Rom. [2] Man finner eljest, huru
- ↑ Jemför pag. 47.
- ↑ Härom kan läsas Platina in vita Viteliani, Horn. Hist. Eccl. och Walchs Philos. Lexic. äfwen Ihrmans Fahlu Christina Kyrkas minne tr. 1754 p. 22. At Witalianus först infört Orgwerk i Kyrkan, kan wara troligt, men ingen twifwel är, at ju sådane förut warit bekante i Rom, til lustbarhet och nöje. Den (not. 1) nämde Casper Schottus
Weil die bälge luft und wind in die glatten Röhren bringen.
Wen nun jemand die Clawiere mit geschickten händen rührt,
Kan man alle stimmen hören, die die schönste eintracht ziert.
Eljest har ock Porphyrius med Latinska werser beskrifwit de gamlas Orgwerks inrättning.
