Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/191

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
160

Orgor i Werona och förmodeligen hafwa flere Församlingar i Italien straxt derefter widtagit samma inrättnig. Abboten Georgius i Salerno skal låtit bygga et sådant i sit Closter, och Kejsar Ludwig (Pius), har år 828 föranstaltat om Orgors bygnad i Achen, genom en Präst wid namn Georgius, hwilken ort äfwen ännu i Tyskland hålles före haft det äldsta werk. [1] Konsten har sedan alt mera utspridt sig i fläste Europeiske Länder, ehuru Orgwerks byggnader, i anseende til dryge bekostnader och andre hiuder, icke så allment kunnat fortsättas, hwadan ock, på wissa ställen sådane länge måst umbäras. [2] Om Orgwerk warit brukelige i Orientaliske Kyrkor, eger man ej wisshet. Någre neka, och taga til skäl, at efter inga nu finnas i Grekiska Kyrkor, som dock träffas af hög ålder, skal aldrig sådan inrättning der warit. Andre påstå, at Grekiska Församlingen i den delen ej welat likna de Påfwiska, som först byggt Orgor i Kyrkorna, utan i stället, allenast under Gudstjensten, brukat annor Instrumental-Musik med en

  1. Heineccius bestyrker sådant i sin Abbildung (se not. 6.) med flere Auctorers witnesbörd. I Zedlers Universal Lexicon nämnes åtskilligt om Orgwerk, och de som derom skrifwit, likaså Du Cange in Diction: v. organum, samt Hospinius de Templis L. II. c. 23.
  2. Jemför pag. 139. 148.