Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
162

kan ej så noga sägas, men troligt är, at de i början bestått af et ringa antal pipor, med flere smärre blås-bälger, än nu brukas, hälst man då icke haft mycken insigt i Mathematiske wetenskapen, som dock sedan riktat denne konst med nya påfund, til dess förkofran och utwidgande. [1] Man tager dock för säkert af hwad redan är nämdt, at första hedren tilkommer Italien för Orgbygeriets upöfwande, samt derefter Frankrike och någre Tyska orter, som på lika sätt för sådant blifwit bekante. Wi kunne äfwen räkna Orgwerks inrättningar i några Kyrkor der sammastädes för 900 år sedan såsom begynte, ehuru de i början warit sällsynte och särdeles at anse. [2]

    nyttjas i de nu brukelige Snus-dosor. I Königsberg skall Trumpet 16 Fot i Kniphoffs-Orgwerket wara gjord af förtente järnbläck. Af Messing förfärdigas ock ibland någre stora pipor. Här i Riket, eger Sala Stads Orgwerk 3 pipor af Silfwer, hwarom nämnes på sitt ställe. En Krukmakare Pet. Broberg, har 1765 i Skeninge försökt at giöra et ljudande pipwerk af ler med 7 stämmor och Pedal, hwarom berättas i Inrik. Tidning. N:o 78. samma år.

  1. Hübner påstår i sitt Natur-Kunst-Lexicon pag. 907, at de äldsta werk endast haft 15 pipor med 12 små blåsbälgar, såsom smeds-pustar, enligt Awentini berättelse.
  2. Utom hwad redan är anfört om Achen, påstår Hübner, at Nürnberg längst warit bekant af Orgwerks inrättning. I Musik-Lexicon säges, at