Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/195

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
164

åtskillige förfarne och berömlige män bidragit, både i Tyskland och annorstädes. [1]

§. 7. I de fläste Europejska orter finnas ock derföre nu många wakra Orgwerk. I Tyska Prowincerne, så och i Nederland, särdeles Flandern, säges Orgbyggeriet wara mäst i flor, hwadan ock i allmenhet der skola

  1. I äldre tider hafwa följande Orgbyggare warit bekante i Tyska orter: Conr. Rotenburger, Henr. Traxdorff och Burchard i Nürnburg; Mich. Hirschfeld och M. Stephan i Bresslau; Julius Antoni i Danzig; Mr. Dirich i Hamburg; Henr. Glowarts i Rostock; Esaias och Henr. Compenius i Magdeburg; Fred. Krebbs och Nicol. Mulner i Mildenberg; Henr. Crantsius i Brunschwig; Georg Klenz och Dawid Beck i Halberstad; Gotfrid Frithsche i Dresden, m. fl. mäst innom 15 och 16 hundra årtalen. Ibland sednare Orgbyggare, nämnes: Joh. F. Besser i Brunschwig; Ad. Casparini i Bresslau; Stumm i Sultsbach, som upfann den så kallade Angelik-Stämman; Fabian Pet. v. Schneck i Rostock; Silberman i Dressden, hwilken först bragte Vox Humana ifrån Italien til Tyskland, då samma stämma i början kostat 1000 Riksdaler. Man kunde ännu anföra flere, såsom Handelman i Hamburg; Arph. Schnittker, Gotsh. Burckhard i Nederland, o. s. hwilka icke allenast byggt många stora werk i Tyska Riket och annorstädes, utan ock, igenom flere Lärlingar förbätrat Orgbyggeriet i många orter; men sådant blefwe för widlöftigt. En hwar i sin ort, af nu namnkunige Orgbyggare, bör dock för konstens förkofran af efterkommande hedras.