Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/197

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
166

Församlingar, der den blifwit fortsatt, til mycken upbyggelse och nytta. I Holland, [1] Ungern, Österrike, Polen [2] och Preussen [3] finnas flere stora wärk, lika så i Danmark. [4] Ängland har ock sina, fast därpå icke brukas någre zirater eller prydnader. [5]

  1. Joh. Kloos från Riga har bygt flere werk i i Holland. I byn Sardam wid Amsterdam skall finnas et af de bäste. På något ställe träffas den inrättning, att i öfwerwerken kunna spela både ur Cammar och Chor-ton.
  2. I Ungern, Österike och Polen brukas nog ansenlige werk, likaså i Böhmen. I Prag säges wara det största Orgwerk i Europa, som skall ega 120 stämmor; i S:t Dominici Kyrka därstädes är et werk med 4 Clawer och 71 stämmor. Af Orgbyggare i Ungern, har Kurebinske ifrån Belgrad, och i Polen Gerazell i Wilna i sednare tider blifwit bekante.
  3. I Preusiska Länder träffas månge sköna werk. Räder har utom flere byggt et sådant i Berlins Slots-Kyrka. I Königsberg består Kniphoffs werket af 66 stämmor, Löbenichts af 48 stämmor och Slotswerket af 34 stämmor. I Danzig har Mariä Orgwerk 55 stämmor och berömes mycket. I Königsberg äro Johan Joss. Mosängel och des måg Georg Caspari, samt i Dantsig en Hilbrand hedrade af Orgbyggeriet.
  4. I Köpenhamn hafwa Nicol. Maas och Kasten warit bekante Orgbyggare. I Wår Frue, H. Andes, Christianhamns, och S:t Nicolai Kyrkor finnas stora werk, alt med 3 Clawer och wäl utzirade.
  5. Ängland eger merendels stora werk i sina